Innehåll

Slopad revisionsplikt

Riksdagen har nu beslutat att ca 72% av bolagen slipper revisionsplikten.

Privata aktiebolag som uppfyller minst två av följande kriterier ska även fortsättningsvis ha en kvalificerad revisor:

• fler än 3 anställda (i medeltal)
• mer än 1,5 miljoner kr i balansomslutning.
• mer än 3 miljoner kr i nettoomsättning

Ett och samma kriterium ska ha varit uppfyllt under två år i sträck. Detta innebär även att nystartade bolag inte kommer att omfattas av revisionsplikt under de första två åren.

Moderbolag i koncerner som överskrider gränsvärdet 3–1,5–3 är revisionspliktiga, även om moderbolaget inte ensamt överskrider gränsvärdet.

Beslut om bortvald revision
För att slippa revisionsplikten ska bolaget ta ett aktivt beslut om att inte ha någon revisor. Beslutet ska tas på en bolagsstämma där man även beslutar om en ändring av bolagsordningen. Den befintliga revisorn ska entledigas.

Ändringen av bolagsordningen och entledigandet av revisorn ska anmälas till Bolagsverket.

Beslutet om att bolaget inte ska ha någon revisor måste registreras hos Bolagsverket senast den sista dagen på räkenskapsåret för att bolaget ska slippa revision av detta år. Till och med år 2012 räcker det dock att anmälan om ändringen har kommit Bolagsverket tillhanda den sista dagen på räkenskapsåret.

För att slippa revision av räkenskapsåret 2011 måste anmälan om ändringen vara Bolagsverket tillhanda senast 31 december 2011.

Mandattiden ändras
Den fasta mandattiden för revisorer i aktiebolag förkortas från 4 till 1 år. Det går att välja en längre mandattid, dock längst fyra år.

Revisionsuppdrag som avtalats före 1 november 2010 ska dock bestå till utgången av den pågående mandattiden, såvida det inte sägs upp i förtid.

Upplysningar i deklarationen
I inkomstdeklarationen ska bolaget upplysa om bolaget har revisor eller inte. Alla näringsidkare ska dessutom informera om en redovisnings- eller revisionsbyrå (eller någon annan uppdragstagare) hjälpt till med att upprätta årsredovisningen eller årsbokslutet.

Dessa upplysningar ska lämnas från och med taxeringen 2011.

Kontroller av Skatteverket
Skatteverket ska få utökade möjligheter att begära att företag ska lämna ut uppgifter eller visa handlingar under löpande beskattningsår. Med nuvarande regler finns denna möjlighet normalt bara om Skatteverket beslutar om en revision.

Höjt gränsvärde för mindre och större företag
Gränsvärdet för vilka företag som räknas som mindre och större företag höjs. Företag som uppfyller minst två av följande kriterier, minst två år i sträck, ska räknas som större företag:

• fler än 50 anställda (i medeltal)
• mer än 40 miljoner kr i balansomslutning
• mer än 80 miljoner kr i nettoomsättning.

Övriga företag räknas som mindre.

Detta gränsvärde har betydelse för bl a vilka tilläggsupplysningar som ska lämnas i årsredovisningen och vilka företag som är skyldiga att upprätta årsredovisning. Observera att aktiebolag alltid är skyldiga att upprätta årsredovisning – oavsett företagsstorlek.

Ikraftträdande
Ändringarna träder i kraft 1 november 2010. Årsredovisningen för det räkenskapsår som löper vid ikraftträdandet måste dock revideras. De nya bestämmelserna ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 november eller senare. För bolag som har kalenderår som räkenskapsår innebär det att räkenskapsåret 2011 är det första som inte behöver revideras. Beslut om att inte ha någon revisor får dock inte tas före första dagen på det räkenskapsår som påbörjas närmast efter 1 november 2010.

Höjd stämpelskatt för juridiska personer

Som ett bidrag till finansieringen av den slopade revisionsplikten har riksdagen beslutat att stämpelskatten på fastighetsförvärv för juridiska personer höjs från 3% till 4,25%.

Stämpelskatten ska dock liksom tidigare vara 1% för dödsbon och bostadsrättsföreningar.

Riksdagen har dessutom beslutat att fastighetsskatten för vattenkraftverk höjs från 1,7% till 2,8%.

De nya reglerna om stämpelskatt träder i kraft 1 januari 2011 och tillämpas för fastighetsförvärv från och med detta datum.

Trygghetssystem för företagare

De sociala trygghetssystemen för egenföretagare har reformerats. De nya reglerna trädde i kraft 1 juli 2010. De nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen trädde i kraft 5 juli 2010.

Ändringarna av sjuk- och föräldraförsäkringen gäller bara enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen gäller alla företagsformer, dvs även företagare i fåmansföretag.

Sjuk- och föräldraförsäkringen:

Uppbyggnadsskede i två år
Den som startar företag ska enligt de nya reglerna omfattas av ett generellt uppbyggnadsskede i 24 månader. Efter prövning ska en längre uppbyggnadstid kunna beviljas. Uppbyggnadsskedet innebär att den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) motsvaras av vad en anställd med liknande arbete skulle få i SGI. För den som blir sjuk eller föräldraledig under de två första åren från det att företaget startade baseras alltså sjukpenning och föräldrapenning på vad företagaren skulle ha haft i skälig lön om denne hade varit anställd.

Jämförelseinkomsten slopas
Den sjukpenninggrundande inkomsten kan högst uppgå till 7,5 prisbasbelopp. För egenföretagare fanns utöver denna begränsning en speciell regel som innebär att SGI inte heller får överstiga den s k jämförelseinkomsten. Detta innebär att SGI inte fick sättas högre än vad företagaren skulle ha haft i marknadsmässig inkomst om denne hade utfört arbetet som anställd.

Denna begränsningsregel ansågs diskriminerande och har därför slopats.

Längre karenstid
Tidigare var karenstiden i sjukförsäkringen för egenföretagare 1 dag, med möjlighet att välja 3 eller 30 karensdagar och därmed något lägre egenavgifter. Den minsta karenstiden har nu förlängts till 7 dagar, med möjlighet att välja 14, 30, 60 eller 90 karensdagar. För den som valt längre karenstid än 7 dagar och vill byta till en kortare karenstid gäller en uppsägningstid.

Högriskskydd
Det allmänna högriskskyddet ska enligt de nya reglerna träda in när en egenföretagare har haft fler än sammanlagt 21 karendagar under minst fem olika sjukperioder under en tolvmånadersperiod. Enligt tidigare regler gällde det allmänna högriskskyddet den som haft sammanlagt tio karensdagar under en tolvmånadersperiod.

Arbetslöshetsförsäkringen:

A-kasseersättning
Egenföretagare som blir arbetslösa kan få beräkna dagsförtjänsten (som ligger till grund för a-kasseersättningen) utifrån tidigare anställning. Detta gällde tidigare bara under tolv månader efter starten av företaget. Riksdagen har beslutat att regeln istället ska gälla under de första 24 månaderna.

För företagare som drivit sitt företag under mer än två år ska dagpenningen baseras på den senaste taxeringen, eller på genomsnittet av de två taxeringar som föregått den senaste om det är mer förmånligt. Tidigare beräknades dagpenningen utifrån genomsnittet av de tre senaste åren.

Riksdagen har också beslutat att det inte ska vara nödvändigt att avveckla verksamheten för att kunna få a-kasseersättning. Huvudsaken är att företagaren gör ett uppehåll och att det då inte vidtas några åtgärder i verksamheten. Om företagaren eller någon närstående till denne återupptar verksamheten kan ett nytt uppehåll (med bibehållen rätt till a-kasseersättning) beviljas tidigast fem år efter det att verksamheten återupptogs.

Bisyssla
Det ska bli lättare att fortsätta bedriva näringsverksamhet som bisyssla vid arbetslöshet. Näringsverksamhet som bedrivits vid sidan av ett heltidsarbete ska få fortsätta att drivas oavsett hur höga inkomster bisysslan genererar. Inkomster som överstiger sex grundbelopp per vecka ska dock räknas av från a-kasseersättningen. Liksom tidigare ska bisysslan dock inte få utvidgas eller hindra personen från att ta ett heltidsarbete under arbetslöshet.

Högkostnadsskydd för sjuklön
För att stimulera företagare att anställa har systemet med sjuklöneförsäkring ersatts med ett nytt högkostnadsskydd för sjuklön. Högkostnadsskyddet innebär att arbetsgivare ska kunna få ersättning från Försäkringskassan för sjuklönekostnader (inklusive socialavgifter) som överstiger en viss självrisk.

Sänkta egenavgifter

Som kompensation för förlängningen av karenstiden i sjukförsäkringen (se ovan) har riksdagen beslutat att egenavgifterna sänks med 0,74 procentenheter, dvs från 29,71% till 28,97%, vid 7 karensdagar.

På inkomster som överstiger 7,5 prisbasbelopp (318 000 kr 2010) är sjukförsäkringsavgiften 6,04%.

Ikraftträdande
Sänkningen gäller för inkomster som hör till tiden efter 30 juni 2010.

Nedsättning av egenavgifterna

Riksdagen har beslutat att införa en ny nedsättning av egenavgifterna för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. Någon nedsättning av arbetsgivaravgifterna införs inte. Fysiska personer som betalar egenavgifter på inkomst av tjänst (t ex hobby) omfattas inte heller av nedsättningen.

Golv och tak för nedsättningen
Nedsättningen är 5% av avgiftsunderlaget för egenavgifter. Nedsättningen gäller dock bara om överskottet av näringsverksamheten överstiger 40 000 kr (vilket motsvarar en nedsättning på 2 000 kr). Är överskottet lägre får man ingen nedsättning alls.

Den högsta nedsättning som går att få är 10 000 kr, dvs vid ett överskott på 200 000 kr. För den del av överskottet som överstiger 200 000 kr betalar man fulla egenavgifter.

Med överskott i näringsverksamheten menas summan av överskott i enskild näringsverksamhet och överskott från handelsbolag om näringsidkaren både har enskild firma och är delägare i handelsbolag.

Handelsbolag mm
För delägare i handelsbolag gäller ett sammanlagt tak för nedsättningen på 20 000 kr per år och bolag. Denna gräns gäller även näringsverksamhet som bedrivs gemensamt av flera personer, t ex makar eller verksamhet i enkla bolag.

Inte ungdomar och pensionärer
Ungdomar under 26 år och personer fyllda 65 år omfattas inte av de nya reglerna. Detsamma gäller personer som under hela året tagit ut full ålderspension.

Uppgift om andra stöd
Den som begär nedsättning av egenavgifterna ska i självdeklarationen lämna uppgifter om andra stöd av mindre betydelse som beviljats under beskattningsåret och de två föregående åren.

Ikraftträdande
Reglerna om nedsättning av egenavgifterna gäller för inkomster som hör till tiden från och med 1 januari 2010. Om beskattningsåret omfattar en del av 2009 ska inkomsten proportioneras.

Trängselskatt i Göteborg

Göteborg följer nu i Stockholms fotspår och inför trängselskatt i de centrala delarna. Framkomligheten och miljön ska förbättras och finansiering behövs till kollektivtrafik, järnväg och väg. Beslutet är fattat men införandet får anstå till 1 jan 2013.

Skatten ska variera mellan 8 och 18 kr och tas ut på vardagar mellan 06.00 och 18.29. Dag före helgdag samt juli månad ska vara avgiftsfria. Skatten är begränsad till 60 kr per kalenderdygn och bil.

Årsredovisningen förenklas

Regeringen har lämnat ett förslag som innebär minskade upplysningskrav i årsredovisningen för alla företag oavsett storlek. Mindre företag föreslås även få en generell rätt att upprätta förkortad balans- och resultaträkning.

Reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2011.

• sjukfrånvaro
• löner och andra ersättningar till olika kategorier av anställda för varje land
• uppgift om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet för en tillgång
• fastigheters taxeringsvärde.

För mindre, privata företag vill regeringen slopa följande tilläggsupplysningar:

• specifikation över löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare
• pensioner och liknande till ledande befattningshavare
• avtal om avgångsvederlag till ledande befattningshavare.

Förkortad balans- och resultaträkning
Regeringen föreslår att mindre företag (även mindre koncerner) ska få en generell möjlighet att upprätta balans- och resultaträkning i förkortad form, utan att det är motiverat av konkurrensskäl.